En ny realistisk plan för miljön – vårt ekosystem

 

Nedmonterad rovdjurs/miljöpolitik

Är det fler än jag som är förfärad över hur rovdjurspolitiken mer och mer har nedmonterats under 2000-talet! Hur kan ett land sjunka så djupt, så snabbt?

Regeringen tillåter att allt fler vapen användas i skogarna, djuren hatas på ett absurt sätt och jag kan dra paralleller med det styre som finns i norra Afrika, där styret tar till vapen mot människor som bara vill leva i frihet och demokrati, jag kan jämföra det med den grymhet som sker i våra skogar där 1000-tals vapenförsedda jägare med sitt hat går ut i skogen för att plåga, skadeskjuta medvetet, mörda djur som bara lever sina liv på det enda sätt som de kan.

Vår jägarstyrda regering förändrar lätt på våra lagar till jägarnas fördel, för att de ska få föra ett krig mot våra djur – regeringen går emot 70 % av svenska folket.

Jag har fått nog – det som sker idag är en nedmontering av ett demokratiskt samhälle. Att ta till vapen i ett civiliserat land i olagliga licensjakter och skyddsjakter och att tillåta polisens flathet mot den kriminella världen bland jägarna, är upprörande.

Tittar vi närmare på Alliansregeringens djurfientliga politik, ser vi en tätt sammanlänkad kedja mellan jägarförbundet-regeringen-Naturvårdsverkets viltförvaltningsenhet-Skandulv och där kungen stå bakom som påhejare. Denna jäv- och korruptionshärva måste polisanmälas och förtroendevalda politiker och övriga tjänstemän/kvinnor måste stå för sina brottsliga handlingar – detta är ett brott mot svenska folket och mot naturen.

Nu får vi gå samman och arbeta för en friskare värld – vi måste stå upp för de som inte kan göra sina röster hörda.

En ny realistisk plan för miljön – vårt ekosystem.

Vi återskapar livsmiljön för de vilda djuren och deras hem.

Nu är det dags att samarbeta för att åstadkomma en förändring. Vad ska förändras – kom med dina tankar – vad är ohållbart idag! Jag hoppas att du vill vara med, du behövs för att vi ska bli starka. När alla gett sina förslag och faktauppgifter, kommer jag att göra en sammanställning och lägga ut kompendiet här. Sedan skickar vi ut den till regeringen, övriga politiker, Naturvårdsverket, Länsstyrelserna, forskare och media. Jag skriver under med alla våra namn och även namn på de personer som stöder förslaget.

DET HÄR ÄR BARA EN LITEN BÖRJAN – här kommer mina förslag, jag väntar på dina konkreta förslag, lite eller mycket. Fyll på eller skriv nytt överallt under de olika rubrikerna.

Vi kräver fred i våra skogar – NU.

Omställningstid för denna förändring ska vara minst 3 år. Under denna tid är det jaktstopp på alla djur i hela Sverige, helst på obestämd tid. Licensjakter på de starkt skyddade stora rovdjuren upphör. Djuren måste få lugn och ro i skogarna och få chans att öka till en större population – kanske vi vanliga människor får förmånen att se ett vilt djur. Vi måste också förstå att det tar tid för naturen att komma i balans efter en så lång tid av vanskötsel. Alla fångstredskap tas bort från naturen. Endast akuta skyddsåtgärder ska få tillåtas. Under denna tid gör Länsstyrelserna ordentliga observationer av de djur som vi anser att vi måste ha kontroll över (på vilka djur då, tycker du?). Det ska inte vara någon tveksamhet om antalet djur i landet, inga forskare ska kunna laborera med osäkra siffror. Dessa siffror ska oberoende forskare med kunskap om ekosystemet ta hand om.

Viltvårdsfonden – roten till dagens utflippade läge

Det är ett stort problem att hobbyjägarna har fått ha inflytande över svensk djur- och naturpolitik så länge. Anledningen är att intresseföreningen Svenska jägarförbundet har ett gammalt ”allmänt uppdrag” från 1938. De har sysslat med jaktvård i stället för viltvård. Det är dags att skrota det NU.

MILJÖMYNDIGHETEN f d Naturvårdsverket

Nuvarande Naturvårdsverkets avd Viltförvaltningsenheten med dess personal upphör och nya avdelningar upprättas som har det övergripande ansvaret för naturens ekosystem. Myndighetens uppdrag ska tydligt deklareras. Det ska vara en typ av sambandscentral som har ansvaret att  återställa den förstörda eko-balansen. Här ska personalen vara fria från jäv (vara opartiska), ej korrupta (omutbara) och inga jägaranställda – det ska vara oberoende ekologer, etologer, biologer, forskare inom olika kompetensområden m fl.

Ingen forskning beträffande eko-systemet (t ex vilda djur) ska ligga under Lantbruksuniversitetet, SLU. Skandulv och Viltskadecenter saneras grundlig, inga jägare bland personalen, alla ska ha god kunskap i ekologi. Ska ligga under Miljömyndigheten.

Artdatabanken

Artdatabanken ska ligga under den nya Miljömyndigheten, flyttas alltså från SLU.

Länsstyrelserna

Personalen ska ha hög utbildning inom ämnet ekologi och de ska inte befinna sig i en jävsituation. I personalen ingår även ett stort antal välutbildade naturbevakare och personer som utför väl grundade skyddsåtgärder där de har uttömt alla ”andra lösningar”. Så lite vapen som möjligt ska användas i ett civiliserat samhälle – djuren sövs först ner med insomningsspruta och avlivas med en giftspruta. Skyddsåtgärderna minskas i samma takt som eko-balansen återkommer i naturen.

Länsstyrelserna initierar en utbildningsplan för människor i skogslänen, hur man samarbetar med naturen och dess liv. Ger konkreta och kreativa råd och anvisningar i en övergångsperiod. Vi måste lära oss att vi människor bara är en liten del av allt liv som finns på jorden, alla har samma rättighet att få leva.

0-tolerans beträffande jaktbrott – det är stor kriminalitet bland jägarna, många jägare ska fråntas sina vapenlicenser

Sker illegal jakt i ett län, måste det få konsekvenser (vilka konsekvenser tycker du?). Det måste vara 0-tolerans på att begå brott mot våra vilda djur. Polisen måste öka insatserna för att lösa alla kriminella handlingar som sker i skogarna.

Viltvårdsdelegationerna som är kopplade till Länsstyrelserna

Viltvårdsdelegationerna avskaffas i nuvarande form, de är mycket odemokratiska. Så här skrev man inför införandet av det regionala medinflytandet: ”Naturvårdsverket kommer att följa upp hur länsstyrelserna använt beslutanderätten och har rätt att återta delegeringen.” Den nya Miljömyndigheten återtar delegeringen.

Samerna (ett stort kapitel)

Fri lejd för rovdjur till och från den finska gränsen

Alla vargar som invandrar från öst ska skyddas noga. Länsstyrelsernas personal bevakar till dess att vargen etablerat ett revir med sin partner. Rovdjuren ska kunna röra sig fritt, fram och tillbaka, över gränsen till Finland.

En ordentlig oberoende undersökning bör göras beträffande samernas privilegium idag, t ex att de har kontroll över 50 % av Sveriges yta. Mycket få rovdjur får finnas där trots att samerna i alla tider har levt tillsammans med rovdjuren. Idag sköts deras företag som alla andras företag och de flesta samer har anpassat sig till det vanliga samhället. De får över 60 miljoner/år som ersättning – det rör sig om ca 450? företagare och ca 450 personer som har det som hobbyverksamhet. Det finns ca 20 000 samer, ungefär lika många invånare som i en genomsnittlig kommun. Rovdjur ska få finnas i Norrland.

Efter istiden kom olika folk till Sverige – ingen forskare vet vilka som kom först, om det nu har någon betydelse. Samerna har en spännande kultur, men de kan inte få ha privilegier som undergräver vår eko-balans. Samerna är svenskar som alla andra och får anpassa sig som alla andra.

Vem har kunskap om detta stora ämne? Det måste finnas en lösning på problemet!

Djurskyddslag för vilda djur

Vi måste underlätta för djuren. Några tankar om detta – vad ska lagstiftaren tänka på?

Viltrehab runt om i landet

Vi bör upprätta ett djursjukhus för vilda djur i varje län + viltambulanser. På djurparkerna har de mycket kunskap om viltrehab – ta kunskaper därifrån. Känner några som håller på att starta ett Viltrehab, jag ska kolla upp hur det går och skriva om det.

Vad behöver vi människor göra för att möjliggöra en balans i vår natur?

Kanske inte breda ut oss så mycket, kanske transportera oss på ett smartare sätt?

Skogen, ängarna, sjöarna, älvarna – djurens hem!

Stort område att skriva om – kanske vi kan nämna det mest väsentligaste.

Stora och små ämnen, t ex hejda den hysteriska avverkningstakten av skogarna som sker idag av skogsbolagen och kan vi se till att det finns öppet vatten på vintrarna för bl a rådjuren!

Vi hörs! Skriv, skriv, skriv!

Kristina

Annonser

TVÅ JÄGARE POLISANMÄLDA AV LÄNSSTYRELSEN VID SKYDDSJAKT I HOMNA-REVIRET (nr 1 av 3 artiklar)

  

Länsstyrelsen Gävleborgs län har polisanmält jaktledaren (polis) samt ytterligare en jägare vid en skyddsjakt på en varg i Homna-reviret, 2010-12-20.

I det reviret fanns en tik med sin östlige varghanne, härstammad från Galven-reviret. Vid synobservationer hade man sett minst tre vargar i området, troligen har det funnits en föryngring där men det har inte bekräftats av vargspårare under sommarhalvåret. Vad har hänt med valpen/valparna? Detta revir var ett värdefullt revir och skulle undantas vid licensjakten i januari 2011 på grund av den genetiskt viktiga hannen. Det visste både Länsstyrelsen och jägarna.

Det hade också 10 månader tidigare, i januari 2010, ansökts om skyddsjakt i detta område, men fått avslag av Naturvårdsverket, 2010-01-18.

Denna händelse väcker flera frågeställningar som bör belysas. Jag kommer att skriva flera mindre artiklar som belyser viktiga frågor beträffande skyddsjakter. Jag delar upp dessa i följande rubriker:

Homna-reviret nr 1: Kort resumé av händelseförloppet

Homna-reviret nr 2: Jägarnas taktik att få till stånd skyddsjakter

Homna-reviret nr 3: Länsstyrelsernas ”generösa” skyddsjaktstillstånd

Homna-reviret nr 1: Kort resumé av händelseförloppet

Den 14 oktober 2010 beviljade Länsstyrelsen i Gävleborgs län en skyddsjakt på en varg (hannen var inte skyddad från jakten!) i Homna-reviret, Voxna/Edsbyn, Ovanåkers kommun, som skulle pågå fram till den 14 november. Bakgrund: tre jägare hade kommit in med en ansökan om skyddsjakt efter att deras hundar hade blivit dödade/skadad av varg inne i Homna-reviret. De hade varit ute på harjakt i Homna-reviret trots att en hund tidigare hade blivit jagad av en varg. Datum för händelserna var 10 september, 19 september och 1 oktober. Jägarna skickade alltså in sina hundar en efter en i reviret trots att de visste konsekvenserna.

Länsstyrelsen betalade ut 20 000,- + 20 000,- + 15 000,- som ersättning för hundarna. Två av jägarna hade försäkringar och fick även ersättning därifrån. Detta är helt lagligt enligt en gammal lag som bara gäller för jägare!!

Frågan som uppstår är: trots den uppenbara hotbilden mot hundarna i reviret, har jägarna följt Djurskyddslagen när de utsatt hundarna för svår skada och död!?

Sanningen om att det är 0-vision på varg i Voxna/Edsbyn-området, kan vi inte frångå. Detta område tillhör ett av de värsta rovdjurshatarområdena i Sverige.

Jakten börjar 14 dagar efter beslutet:

30 okt,  38 jägare, utan snö

  5 nov, 15 jägare, ”

  7 nov,   7 jägare, ”

13 nov, 47 jägare, med snö

14 nov, 27 jägare, ”

Jägarna får tidsförlängning och utökning av jaktområdet av Länsstyrelsen t o m den 20 december 2010. Jaktledaren får själv bestämma och rita ut det nya markområdet på en karta, jag har kopia på kartan som har faxats från hans arbetsplats på polisstationen i Bollnäs till Länsstyrelsen 

Fråga: Är det tillåtet att utföra privata ärenden på arbetstid, på polisstationen?

Den 18 december sköts alfatiken (eller revirmarkerande tiken) ihjäl. Det tog flera månader för jägarna att hitta/skjuta en varg! Drygt ett 20-tal jägare deltog och jaktledaren Olle Eklund säger i en jakttidning på Internet att han var väldigt nöjd med att skyddsjakten till slut gav ett lyckat resultat. Detta ”lyckade resultatet” slutade med en polisanmälan om grovt jaktbrott som kan ge upp till 4 års fängelse. Alla brott i samband med våra fem stora rovdjur klassas som grova jaktbrott.

Utan att känna till detta, får jag fyra dagar senare uppgifter av en person som är anställd på en myndighet, att denna jakt inte hade skötts på rätt sätt. Jag ombads att kontrollera förhållandena. Tiken hade jagats i 5 timmar, mellan 10.00 – 15.00, hon sköts på för långt håll, ej stillastående, hon skadesköts, bl a sköts hennes ben sönder och hon skrek av smärta.

Jag tog genast kontakt med Länsstyrelsen i Gävle men det var ont om personal så nära inpå julhelgen och en person var sjukskriven. Men jag fick i alla fall besked om att händelsen var polisanmäld och att det var sekretessbelagt. För att få reda på vem som hade ärendet nu och vilket ärendenummer det hade, fortsatte jag att ringa massor av samtal. Ingen visste någonting men jag lämnade meddelande till länspolisen att jag hade information om händelsen.

Eftersom en polis var inblandad, låg det under internutredning hos Rikspolisstyrelsen, Västerås och jag blev kontaktad och förhörd av utredaren. Fick då också veta att ärendet, efter utredarens arbete, skulle hamna hos åklagaren i Göteborg.

I alla ärenden som berör jaktbrott och i detta fall grovt jaktbrott, ska en miljöpolis eller miljöåklagare vara med men när det gäller polisens internutredning gäller tydligen inte detta. Miljöåklagaren Christer Jarlås, Östersund, förklarade att han inte fick vara med i denna internutredning utan skulle kopplas in efteråt.

Frågor uppstår:

Hur kan polis utreda polis? Vad händer om jägaren/polisen frias av sina kollegor som så ofta sker? När kommer Jarlås in i utredning – det var ju ytterligare en jägare som var polisanmäld?

Vid samtal med Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala, var undersökningen av den av jägarna flådda och svårt skadeskjutna tiken klar månadsskiftet jan/feb 2011 och vid samtal med åklagaren i Göteborg i början av februari, var inte utredningen klar.

Reflektion:

Det är helt oacceptabelt att jägarna ska få ta skinnet vid skyddsjakter. Läs vidare min artikel under ”Vad hände 15 minuter innan …” där jag tar upp regeringens kupp beträffande ”rätt till fällt vilt”. Trots att SVA vill ha hela djuret för att göra rätt bedömning, möjliggör nu regeringens kupp att jägarna kan begära att få skinnet även om det som vid det här tillfället resulterade i en polisutredning. Skandal!

Jag fortsätter att bevaka ärendet …

Kristina

Homna-reviret, nr 2: Jägarnas taktik att få till stånd skyddsjakter

Homna-reviret, nr 2: Jägarnas taktik att få till stånd skyddsjakter

Jägarna har under 2000-talet förändrat sitt hatbeteende från björn som största hot till att vilja utrota vargarna. Mängder av illegal jakt på björn och generösare tilldelning av antalet björnar att döda vid licensjakt, har gjort att de tystnat ett litet tag medan de har arbetat med att tvinga fram licensjakt på varg. Nu jobbar de hårt på att få skjuta fler vargar och på att förhindra friska vargar att etablera sig i Sverige.

Mycket få människor i Sverige förstår att de aldrig kommer att sluta – sluta att kräva mer och mer byten att få döda – deras mentalitet/hat vänder sig hela tiden till något nytt.

Nu har de under 2000-talet försökt få till så många skyddsjakter som möjligt, kontrollerat byar/samhällen med sitt hat och hittat på olika orsaker för att få döda varg, det största skämtet de roar sig med är ”1000 sätt att döda en varg”.

Från att försökt med tricket ”att varg äter barn” som inte har fungerat så bra, har de övergått till tricket att gråta över att varg dödar deras käre vän hunden – vilket har blivit en succé. Alla svenskar förstår ju hur det känns att förlora sin hund! Skillnaden är att jägarna skjuter fler hundar än vad vargen tar och de skickar sina s k kära vänner kallblodigt in i vargrevir utan att blinka.

På så sätt provocerar de nu fram skyddsjakt på skyddsjakt.

Jag har bott i det allra största rovdjurshatarområdet i Sverige, det sträcker sig från Furudal i Rättvik till Orsa, Mora, Älvdalen och uppåt. Jag har sett vad som händer i dessa områden, jag ser vilka lögner de går ut med och jag ser deras påverkan på byar/samhällen. Jag har också sett hur många jägare behandlar sina hundar, det är mycket tragiskt. När jag bodde i området jobbade jag även med djurskydd som kontaktperson för Djurens Rätt men jag kunde inte hjälpa djuren, djurägarna sa ”vi har våra egna lagar här, vi gör som vi alltid har gjort”. Djurskyddsinspektören hade tung arbetsbörda, blev starkt hotad och ”förlamades” – mycket få vanvårdade djur fick hjälp.

Att A Carlgren och övriga regeringen inbillar sig att dessa rabiata jägare är djurvänner och att de kommer att ändra sin uppfattning beträffande de vilda djuren är otroligt naivt. Men jag hoppas ändå att politikerna vaknar upp och ser verkligheten, att de ändrar sina uppfattningar, för djuren och miljöns skull.

Kristina

Homna-reviret nr 3. Länsstyrelsernas generösa skyddsjaktstillstånd

Homna-reviret nr 3. Länsstyrelsernas generösa skyddsjaktstillstånd

Det har blivit en nedmontering av EU´s Art- och habitatdirektiv sedan Alliansen kom till makten. EU-lagen är ett starkt skydd för de fridlysta djuren i Europa. Den tillåter bara i undantagsfall jakt på enskilda individer som stör. Skyddsjakten får inte försvåra bevarandestatusen för arten och innan skyddsjakt får ske, måste människan skrämma djuret flera gånger med olika metoder – och finna andra kreativa lösningar än att döda djuret.

Förutom att tillåta licensjakt, går nu Susanna Lövgren, Viltförvaltningsenheten, Naturvårdsverket (NV), ut och påstår att de ska vara generösa med skyddsjakter! Helt otroligt okunnigt av henne. Det går inte att vara generös med en mycket strikt lag!

Nu har NV delegerat skyddsjakterna till Länsstyrelserna, som på kort tid har fått ett stort ansvar för rovdjursfrågor. De har inte personal så det räcker till och de får ofta känna trycket från de rabiata jägarna och tjänstemän/kvinnor blir ofta hotade. Det kan lätt bli felbeslut eftersom vi människor ger efter för minsta motståndets lag. Allt oftare blir det på jägarnas villkor. Men vad Länsstyrelserna missar, är att pröva ”andra lösningar” med det s k uppkomna problemet – oftast är problemen skapade av människan och det blir människan som ska förändra sig.

När det gäller Homna-fallet, fick jag tips om en jurist, professor Gabriel Michanek, Uppsala Universitet, expert på Art- och habitatdirektivet. Jag kontaktade honom om detta fall och undrade om Länsstyrelsen hade tagit rätt beslut. Han tyckte att i detta fall hade Länsstyrelsen kunnat hitta en ”annan lösning” och han tyckte att detta var ett fall för EU-kommissionen, jag skulle åberopa 16.1b.

Värt att notera:

Hundratals svenskar och 6 000 personer från hela världen anmälde detta skyddsjaktsbeslut till JO. Tyvärr var inte JO rätt instans, anmälan skulle ha gått till Förvaltningsrätten i Stockholm, men åter igen tyvärr, privatpersoner/föreningar har inte rätt att anmäla en skyddsjakt, bara de som är berörda! av händelsen – och vilka är då berörda, om inte svenska folket! EU-kommissionen påtalar också detta rättsstatsproblem.

Jag ställer följande frågor:

Vilka effektiva metoder har Naturvårdsverket/Länsstyrelserna arbetat fram för att skrämma bort rovdjuren? De har haft över 20 år på sig!

Vilka förändringar måste vi människor göra för att samexistera med de vilda djuren?

Har myndigheterna påtalat om att det inte går att ha slaktavfall liggande i byarna som luktar gott för de vilda djuren! Det har det säkert gjorts – MEN eftersom det slarvas med detta – har Länsstyrelserna följt upp detta med möten i byarna?

Förslag om förändring:

Om inte tamdjursägarna har rovdjurssäkra stängsel, ska de inte få ersättning för förlorade djur och det kan inte heller bli tal om skyddsjakt på rovdjuret! Som det är nu, vill inte de rabiata jägarna sätta upp rovdjurssäkra stängsel för, som de säger, ”då erkänner vi att vi vill ha varg”! Alltså, åter igen skyller man på rovdjuren, när det är människans inställning/beteende som ska ändras.

Kristina

Inget underlag som stärker en licensjakt på lodjur

 

Naturvårdsverket

Till: All personal på Viltförvaltningsenheten

106 48  STOCKHOLM                                                                       2011-02-18

Det finns inget underlag som stärker en licensjakt på lodjur 1 mars 2011

Jag har läst ”Inventeringsrapport från Viltskadecenter 2010-4” och upptäcker att det inte finns något underlag som stärker licensjakt på lo i år.

Riksdagen antog 2009 nya mål för lodjurspopulationen, miniminivån på 300 årliga föryngringar kompletterades med att lodjurspopulation ”kan variera ned till 250 föryngringar under förutsättning att spridningen fortsätter i södra Sverige”.

Spridning i södra Sverige har inte skett! Alltså gäller en miniminivå på 300 föryngringar!

I rapporten står det under ”Populationsutveckling för lodjur i hela Sverige”, sidan 20

 – vintern 2009/2010  251 lodjursfamiljer

 – prognosen för vintern 2010/2011 är 247 familjegrupper …

När jag tittar på kartan sid 27, Bilaga – figur 2 Registrerade och säkra lodjursfamiljegrupper från inventeringen vintern 2009/2010, är antalet familjegrupper i Renskötselområdet ca 111och i Rådjursområdet (resterande delen av Sverige) ca 92 familjegrupper.

Det finns ingen siffra som visar att vi har en population som överstiger miniminivån 300.

Jag vill ha svar på frågan; på vilket underlag vilar ert beslut om en licensjakt?

Jag vill också ha svar på hur ni över huvud taget kan förlägga en lodjursjakt mitt under honans brunsttid som pågår mellan 20 februari – början av april (på olika tider i vårt avlånga land)?

Naturvårdsverket har ett uppdrag av svenska folket att vårda alla svenskars djur och natur, med allt vad det innebär av att skydda och stärka ekobalansen och vi har stora krav på er kompetens. Ni kan inte fortsätta att svika ert uppdrag och oss naturvänner som är 70 % av befolkningen. Ni måste frigöra er från hobbyjägarna, ni är inte deras lakejer.

Vänliga hälsningar

Kristina Hallin, Dalarna

Hälsopedagog, fil kand

Kop: Alla länsstyrelser utom södra delen

MANIFESTATION FÖR VARGEN

MANIFESTATION FÖR VARGEN

20 kistor –en för varje varg

2011-02-06  

Fältbiologerna i vargprotest i Stockholm i dag.

I dag anordnade Fältbiologerna en manifestation mot årets vargjakt.

Klockan 14.00 började Fältbiologernas manifestation mot vargjakten. Med 20 stycken kistor vandrade deltagarna från Mynttorget i Gamla stan till Sergels torg i Stockholm. Där ställdes kistorna ner, det hölls tal och deltagarna tände marschaller och lade ner rosor vid kistorna.

– Vårt stilla begravningståg från riksdagen till Sergels torg i dag är en manifestation för vargen. Vi sörjer de skjutna vargarna och vill motverka att ännu en licensjakt på varg sker, skriver ordförande Lovisa Nilsson på Fältbiologernas hemsida.

Camilla Sundell, Aftonbladet

 

Vad hände 15 min innan …

 

Vad hände 15 min innan regeringens Proposition 2008/2009:210 skulle tryckas, den propositionen som föregick riksdagens beslut om ny rovdjursförvaltning? Jo, regeringen lade till två rader i slutet av 17.8 Rätt att behålla fällt vilt, vilket har inneburit stor förvirring av olika myndigheter om vem som har ansvaret att ta ett korrekt beslut. Nu tas många felbeslut!

Variant 1. Under Regeringens bedömning står det: ”Den som vid tillåten jakt fäller björn och lodjur bör som huvudregel få behålla det fällda viltet. Varg och järv bör kunna återfås av skytten efter ansökan”

Naturvårdsverkets bedömning överensstämmer huvudsakligen med regeringens.”

(Förklaring/KH: Tillåten jakt är § 28, skyddsjakt och licensjakt. Sverige har idag licensjakt på björn, lo, varg – tre av de fem starkt skyddade stora rovdjuren.)

SUMMERING: Detta innebär att Riksmuséet är den myndighet som ska bestämma om jägaren ska återfå det skjutna djuret. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Riksmuséet har kommit överens om detta eftersom Riksmuséet är den slutliga instansen. Det är alltså inte tillåtet att jägarna ska få ta skinnet av vargar vid skyddsjakt eller licensjakt innan det har obducerats hos SVA och slutligen hamnat hos Riksmuséet.

SVA har som remissinstans ”anfört att en fälld varg eller järv inte bör få tillfalla skytten vid skyddsjakt (numera även licensjakt/KH) eftersom hela kroppen är värdefull för att utföra nödvändig dokumentation av rovdjuren”. SVA skriver också att ”varg och järv har ett så stort intresse för forskning, förvaltning och övervakning att dessa även fortsättningsvis bör undersökas i orört skick.”

Variant 2. Lite längre ner står det under Skälen för regeringens bedömning: ”Enligt 33 § jaktförordningen tillfaller bl a björn, varg, järv, lodjur och kungsörn staten, om djuret dödas när det är fredat. Vid tillåten jakt får alltså skytten som huvudregel behålla det fällda viltet, men den myndighet som beslutar om skyddsjakt (nu även licensjakt/KH) ska i sitt beslut bestämma hur det ska förfaras med dödat djur (27 och 29 §§).”

SUMMERING: I denna skrivning innebär det att Naturvårdsverket och Länsstyrelserna är de myndigheter som ska bestämma om jägaren ska återfå det skjutna djuret!!

SÅ KOMMER TILLÄGGET 15 MINUTER INNAN TRYCKNING AV PROPOSITIONEN – NÅGOT SOM INGEN HINNER UPPTÄCKA OCH LÄSA INNAN OMRÖSTNING I RIKSDAGEN.

Variant 3. ”I fråga om varg och järv anser regeringen att skytten som huvudregel bör få behålla t ex skinnet från det fällda djuret, om djuret har fällts under licensjakt. Förutsättningen är att vederbörliga prover som behövs för forskningsändamål lämnas.”

SUMMERING: Här kommer två meningar som gör det så förvirrat – vad menar regeringen egentligen?? Vilken myndighet beslutar om skinnet? Naturvårdsverket eller ska ingen bestämma när det gäller licensjakt på varg och järv?? Ska jägarna flå vargarna i skogarna fast SVA protesterar mot detta. De vill få in hela djuret för att kunna göra en korrekt bedömning. Och dessa meningar strider mot de första raderna i Regeringens bedömning: Varg och järv bör kunna återfås av skytten efter ansökan. Alltså ansökan till Riksmuséet.

KONSEKVENSER: Vi har redan sett vilka konsekvenser denna förvirring har åstadkommit hos Länsstyrelserna. Är det Riksmuséet, Länsstyrelserna, Naturvårdsverket eller ingen som bestämmer? Nu har vissa Länsstyrelser gett efter för jägarnas påtryckningar om att få skinnet på varg vid skyddsjakt. Nu får de sin trofé hur lätt som helst. Detta innebär också att fler skyddsjakter provoceras fram. Stor skandal!

Enligt Åsa Romson, mp, är det flera saker som inte stämmer med vad som sades före omröstningen i riksdagen. Hon har nu KU-anmält Andreas Carlgren. Att KU-anmäla en politiker är det enda sättet att ställa denne politiker till svars inför svenska folket – att göra en vanlig polisanmälan är inte möjligt i detta land.

Övrigt

När jag läste denna text under 17.8 fann jag i mitt tycke en positiv mening:

”Däremot kan en myndighet vid beslut om skyddsjakt på myndighetens initiativ enligt 7§ jaktlagen besluta att jakten ska ske genom särskilt utsedda jägare. Det kan exempelvis gälla länsstyrelsens fältpersonal.”

Det här är en önskan som jag har haft länge: det ska vara anställda naturbevakare med stor kunskap om ekosystemet som ska sköta skyddsjakter och eftersök. Några licensjakter på våra stora rovdjur ska inte förekomma – lagen säger att endast begränsade skyddsjakter ska få ske.

Alla miljoner, totalt 65 miljoner år 2010, till hobbyjägarna ska omedelbart tas bort! Och de ska aldrig någonsin få troféer av våra fridlysta rovdjur.

Kristina

Tidigare äldre inlägg