JÄGARHOT – ett stort rättsstatsproblem

 

Jag skickade dessa brev i augusti 2010 med massor av bilagor eftersom jag kände så många varg/rovdjursvänner som blivit mordhotade, hotade och trakasserade på olika sätt av jägare. Hade tidigare samtalat med en miljöpolis på Rikskriminalen i Stockholm om detta problem och av de uppgifter som jag fick, skrev jag även en artikel om hur man ska göra när man anmäler ett brott ”Hur anmäler jag hot/trakasserier och jaktbrott”. Varje Länspolismyndighet är en egen myndighet och Rikskriminalen kan inte gå in i deras verksamhet. Polisen behöver hjälp av allmänheten, men när vi erbjuder hjälp och information, så vill de inte ha kontakt med oss. Detta kallas för att ge dubbla budskap och det är en förödande taktik.

Till länspolismästarna i rovdjurslänen: Jämtlands län: Stephen Jerand, Dalarnas län: Sten-Olof Hellberg, Gävleborgs län: Christina Forsberg, Värmlands län: Dan Persson, Örebro län: Kalle Wallin, Västmanlands län: Lars Hallberg, Västra Götalands län: Ingemar Johansson

JÄGARHOT – ett stort rättsstatsproblem

Förutom vissa jägargruppers grova jakt- och grova hatliknande brott mot de starkt skyddade stora rovdjuren och förutom många jakthundars tragiska situation vilken strider mot Djurskyddslagen, sker mordhot, hot och trakasserier mot människor (ibland hot om att döda deras husdjur). Vi har förstått att dessa tre områden inte prioriteras av polisen eller andra myndigheter idag.

Ändå drabbar dessa hot och trakasserier fler medborgare än vad andra kriminella gängbildningar åstadkommer. De påtagliga och subtila hoten påverkar hela byar och samhällen. Vad vi känner till har ingen forskning skett beträffande jägarnas mentalitet och deras subtila hotpåverkan på ortsbefolkningen.

Dessa brott måste ges största prioritet av alla länspolismästare i rovdjurslänen. Många riktade åtgärder behövs!

 Vi vill att ni länspolismästare samarbetar med varandra och med de medborgare som har värdefulla informationer.

Bakgrund

I 20 års tid har många jägare utövat allvarliga hotelser och påtryckningar på sin omgivning, mot dem som har en normal inställning till djur och natur. Som vi har märkt, har detta kriminella beteende blivit mer omfattande och grövre under de senaste 10 åren.

De individer/grupper som har drabbats är

  1. Enskilda personer som vågar säga att de värnar om rovdjur/djur och natur.
  2. Hela byar/samhällen måste ha samma åsikter som jägarna. Byinvånarna tystnar, man berör inte ämnet. Gör man det blir man utfryst.
  3. Tjänstemän/kvinnor på statliga verk har blivit hotade i åratal. Vi vet att det också gäller en del inflyttade poliser. De blir inte långvariga på sina tjänster.
  4. Företagare som vill arbeta med ekoturism, stoppas på olika sätt.
  5. Jägarna går in i politiken och styr/påverkar på olika sätt som gynnar deras brottsliga beteenden. Det tas oftast inte demokratiska beslut.
  6. Hustrur till jägare som tvingas ha samma uppfattning som sin man – detta är hustruförtryck.
  7. Denna machovärld påverkar negativt och dämpar kreativa kvinnors önskan om jämställdhet mellan könen i byar/samhällen i skogslänen.
  8. Denna machovärld och deras brist på en vid samhällssyn drabbar även barn/ungdomar (speciellt flickor).

Vad vi känner till finns det ingen plan hos polisen för att lösa denna brottslighet. Vi får oftast höra att ”folk inte vill lämna information eller att vittna i rätten”, det är därför ni inte kan lösa brotten. De är ett påstående som vi inte accepterar. Nu är läget akut och omedelbara åtgärder måste ske snarast. Många människor har försökt anmäla till den lokala polisen men de har mötts med likgiltighet eller nonchalans. Det har inte lagts ner några resurser på att stävja jägarnas beteenden och få jägare har fällts för något brott.

Nu har det gått så långt att människor i ert ansvarsområde har slutat eller drar sig för att anmäla till lokalpolisen. Folks förtroende för polisen i rovdjurslänen är lika med noll. Det innebär att människor är frustrerade och osäkra på hur de ska hantera sin situation. De har blivit grovt kränkta och får nu hantera sitt liv på ett mer komplicerat sätt. Denna utveckling måste vända, folk måste få tillbaka förtroendet för polisen – detta är ett krav för att demokratin ska upprätthållas.

Få brott blir lösta

Det är alltså få brott som blir lösta. Det gäller brott mot människor och det gäller grova jakt- och ”hat”brott mot rovdjuren. Hade polisen haft ett stort förtroendekapital hos människor i dessa län, hade många brott gjorda av jägare kunna leda till åtal.

Vad vi känner till är poliserna i rovdjurslänen själva jägare d v s de är jaktkompisar med de kriminella, de kan vara släkt eller de har fogat sig till de rådande åsikterna för att kunna fortsätta arbeta.

Det har alltså gått så långt att demokratin har satts ur spel. Nu krävs det samarbete – alla goda krafter måste arbeta med tydliga mål. De kriminella måste få besked av er, kanske via media, att nu är det nolltolerans som gäller. Jägare som hotar och tystar folk ska förstå att allt kommer fram till miljöpolisen och att det blir konsekvenser. Polisen måste diskutera jägarnas mentalitet och lära sig att se igenom deras lögner och skenhelighet.

Akut i nuläget – förslag

I ett första skede föreslår vi att ni inrättar en helt säker och direkt telefonlinje (alltså inte 112 eller 114 14) till miljöpoliser med specialkompetens inom jaktproblematiken, två kontaktpersoner/ län. Dessa kontaktpersoner måste ha social kompetens, eftersom de hotade är mycket skärrade. Det får inte vara poliser som är aktiva jägare. En utsatt persons berättelse ska dokumenteras och ingå i en studie där vissa gärningsmän kan utkristalliseras. Detta telefonnummer måste bli allmänt känt.

Syften med detta är att:

  • den utsatta personen blir bekräftad och så småningom kan få skadestånd
  • fler personer på sikt ska våga berätta detaljer om jaktbrott som leder till åtal

Justitiedepartementet

Domstolsväsendet måste lösa problemet med vittnesskydd. Om samhället inte blir rättsäkert för medborgarna, urholkas demokratin ytterligare. Justitiedepartementet håller på att utreda ”ökad säkerhet vid domstol”, ”skyddande av personuppgifter” och ”stalking”.  Vi är osäkra på vart dessa kommande lagändringar ska leda till, om de kan hjälpa dessa invånare att våga berätta mer.

Ni kan säkert tänka er hur livet blir för en person som tipsar polisen viktiga uppgifter och som bor i samma by som den misstänkte. Det blir en tragedi för denna person om namnet röjs. Hon/han kanske måste flytta. Så starka är krafterna på landsbygden, eftersom de kriminella jägarna ständigt har tillgång till vapen.

Jägarna har under lång tid haft ”vind i seglen”, fått som de velat p g a fega och/eller hotade tjänstemän på Länsstyrelser, Naturvårdsverk, regering och riksdag, samtidigt som stor del av lokalpolisen är korrumperade i dessa speciella områdena. Sammantaget blir dessa samhällsproblem mycket stora.

Få problem med rovdjuren, däremot stora problem med kriminella jägargrupper

Vi vill också påpeka att denna situation felaktigt beskrivs som om det vore två läger – varghatare kontra vargkramare – att det är två åsikter som står mot varandra. Vi vill med kraft fördöma detta påstående. Verkligheten är den att det finns kriminella jägare som sprider skräck och lögner, både på lokalt och nationellt plan. Vi de s k vargkramarna, är vanliga medborgare som inte accepterar kriminalitet. Denna tragedi som utspelar sig i Sverige, har egentligen inte med rovdjuren att göra, detta är ett ”människoproblem”.

Vi önskar få en diskussion med samtliga av er, gärna i ett samlat möte. Då kan mer uppgifter lämnas.

Med vänliga hälsningar

Bifogade artiklar:

  1. Artikel: Nu är det dags att jaktbrotten blir lösta
  2. Artikel: Annika Rullgård, om sekt
  3. Artikel: Hot vanligt mot rovdjurshandläggare
  4. Hemsida: Hot och trakasserier mot vargspårare, forskare, politiker och privatpersoner
  5. Artikel: Så inträder en skrämmande tystnad. Bor jag i en demokrati?
  6. Artikel: Han tvingas fly Dalarna
  7. Hotade Mikael Boberg, Filipstad, var med i Debatt SVT, som nu tänker flytta. Han fick samtal från personer som också blivit hotade, från Arvika och Dalarna
  8. Artikel: Djurskyddsinspektören hotad i Orsa
  9. Artikel: Lex Jakt
  10. Artiklar: Vargfria kommuner Rättvik, Nordanstig, Orsa m fl – olagligt
  11. Artikel: Sveriges vargstam kan inte skjutas till bättre hälsa/av forskare
  12. Rapport från Polisens hemsida: Samhällsråd bildat mellan Örebro, Värmlands och Dalarnas län (landshövdingar o länspolismästare) i sept 2009 för att stävja hotbilden mot medborgare. Tas jägarhoten med i denna grupp?
  13. Diverse artiklar, bl a om offentlighetsprincipen som nu urholkas hos myndigheter

/2010- 08-11

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: