Trafikskadad 7 mån vargtik, lindrigt skadad. Plågsamt dödad av eftersök, nu polisanmält

 

Polismyndigheten Värmland

Att: Monica Stöllman  (monica.stollman@polisen.se   Ärendenr: 1700-K5865-11, om du också vill anmäla)

2011-03-23

Betr trafikskadad vargtik, årsunge, 2010-12-03

Min polisanmälan skedde 2011-03-21 och jag vill tillägga följande:

Hur det hela har skötts är för mig mycket beklämmande och i mina ögon brottsligt.

– Den 7 månaders valpen blev påkörd fredagen den 3/12 -10, kl 19.40, tydligen kunde hon springa iväg av egen kraft.

– De jägare som ni kallade in för eftersök, har ett ansvar att rapportera till er, när de ser att hon kan förflytta sig obehindrat.

– Den 6/12, kl 14.30 dog hon – det hade alltså gått 67 tim.

– Under den tiden fick hon utstå följande

  • Skottskador från kulvapen i hasleden i vänster bakben, där skelettet var krossat i flera bitar, sköts dagen efter, den 4/12
  • Skottskador från kulvapen i underkäken som var söndertrasad
  • Höger frambens underarmsben var avskjutna strax under armbågsleden
  • Färsk sårskada från kulskott i främre delen av ländryggen
  • Ryggkotpelare och lever var sönderskjutna, dödande skott
  • Ca 19 hagel sågs utspridda över hela kroppen vid röntgenundersökning med helt färska blödningar runt hagelperforationerna i hud och underhud
  • Trafikskada: mjukvävnadsskada runt höger framben handlovsled. SVA kommentar: Skadorna från trafikolyckan bedöms ha varit begränsande och bör inte ha medfört kraftiga störningar för djuret när skadan läkt av.

Det har begåtts flera brott:

  1. Dels att jägarna inte rapporterade i tydliga ordalag att valpen kunde springa obehindrat och att eftersöket kunde stoppas.
  2. Dels om jägarna var osäkra, kunde en veterinär tillkallats för att skjuta en nedsövningsspruta för att konstatera skadans omfattning samt gett en antibiotikaspruta för att läkningen skulle ske snabbare.
  3. Dels är det förbjudet att använda hagelgevär.
  4. Detta är grovt jaktbrott. Det spelar ingen roll att det var eftersök, djur ska inte plågas på detta sätt i flera dygn.

Ni har namnen på skyttarna och de ska ställas inför rätta och dömas för grovt jaktbrott.

Ni i polisväsendet har ett ansvar att anlita seriösa jägare med empati och kunskap om ekologi till eftersök. Många jägare är idag hatiska mot rovdjur och har 0-vision mot dem. Dessa rabiata jägare ska inte samarbeta med en statlig myndighet. Jag vill veta hur ni väljer era eftersöksjägare – denna information är viktig eftersom jag ska gå vidare med detta.

Samhällsutvecklingen måste alltid vara en pågående process, vi måste tänka om och tänka nytt. Alltid vara beredd på ”andra lösningar”. Att agera slentrianmässigt, så har vi alltid gjort, fungerar inte idag!

Sett från ett bredare perspektiv

Jag kräver att detta övervåld mot våra vilda djur upphör och att ni poliser utbildar er i ekologi och att ni förnyar era rutiner. Detta övervåld är inte värdigt ett civiliserat samhälle.

De jägare som ska sköta eftersök ska vara utbildade naturbevakare knutna till Länsstyrelserna. I varje eftersök ska en veterinär vara med för att ge ”lämpliga” sprutor i situationen. Inga vapen ska egentligen behövas.

Speciellt vargarnas och lodjurens situation är mycket svår p g a illegal jakt – ni poliser tycker inte att det är viktigt att lösa dessa grova brott, brott som oftast föregås med ”hat”liknande tortyr på djuren. Jag tycker att det är mycket viktigt att ni omgående löser dessa brott och att ni gör det i samarbete med andra myndigheter samt en allmänhet som har mycket att berätta, men då måste ni anstränga er, för tyvärr är korruptionen mellan polis och jägare stor bl a här i Dalarna. Ingen vågar berätta något eftersom det är jäv och korruption, detta har även bekräftats av BRÅ.

Vänliga hälsningar

Annonser

Länsstyrelsen i Gävleborgs län är nu EU-anmäld beträffande skyddsjakten i Homna-reviret

 

Vargarna är en av de mest sociala djuren i världen,

vilket jag fick bevisat på Kolmårdens djurpark.

 

Nu har jag skickat iväg anmälan till EU-kommissionen beträffande beviljad skyddsjakt på en varg i Homna-reviret och hänvisat till Art- och habitatdirektivet 12 och 16.1b.

Jag har använt delar av den  text  som jag tidigare har lagt ut här under vargen ylar. Klicka under mina artiklar.

Denna skyddsjakt blev ju polisanmäld av länsstyrelsen. Jaktledaren och ytterligare en jägare blev polisanmälda (grovt jaktbrott) och eftersom jaktledaren är polis, har det varit en internutredning av Rikspolisstyrelsen i Västerås och sedan lämnades ärendet till en åklagare i Göteborg. Åklagaren var klar för några veckor sedan.

Alla uppgifter är sekretessbelagda  men jag har nu även lyckats få reda på att den stackars skadeskjutna tiken fick släpa sig fram flera hundra  meter.  Jag kan bara uttrycka min avsky för vad som sker ostört i skogarna. Min förhoppning är att de verkligen blir dömda för grovt jaktbrott och får 4 års fängelse var – och sedan bli av med sina vapen. De har inget i våra skogar att göra!

I fyra ”artiklar” har jaktledaren uttalat sig och som vi redan vet, har han bekräftat; för att tömma ett reviret, så skjuts tiken så att hannen lämnas ensam och då försvinner han också bort från reviret för att söka efter en ny tik.

Nu ligger ärendet i Östersund hos miljöåklagaren Christer Jarlås – vi får hjälpas åt att bevaka detta ärende.

 

EKOLOGI och BIOLOGISK MÅNGFALD

 

EKOLOGI är den vetenskap som behandlar samspelet i naturen, arterna ses inte som isolerade från sin omgivning, utan betraktas just i perspektiv av den sammansatta miljö de konfronteras med och som de själva är en del av.

EKOLOGI är en naturvetenskap, men dess resultat är av stor betydelse för miljövården – de åtgärder i samhället som syftar till att minska de negativa effekterna i naturen av människans aktiviteter.

Vad är biologisk mångfald?

Biologisk mångfald, eller biodiversity som det heter på engelska, kan förenklat beskrivas som ett mått på hur många olika levande organismer det finns.

Sverige har undertecknat ett internationellt avtal, en konvention om biologisk mångfald, där vi förbinder oss att vårda vår biologiska mångfald, och nyttja (använda) den på ett uthålligt sätt, d.v.s. så att den inte förstörs eller tar slut. Det innebär t.ex. att vi ska bruka skogen så att alla djur och växter som finns i skogslandskapet kan leva kvar där, vi ska bedriva jordbruk på sådant sätt att alla små mikroorganismer (bakterier och svampar) och ryggradslösa djur (t.ex. nematoder och hoppstjärtar) som sköter nedbrytningen i jorden inte försvinner, och att alla andra arter i jordbrukslandskapet överlever, vi ska bedriva fiske så att inte all fisk tar slut, vi ska planera våra städer så att många olika arter av djur och växter kan leva i vår närhet, och så vidare. Förutom Sverige är det drygt 170 andra länder som också har skrivit under konventionen. I avtalets text har man kommit överens om en definition av begreppet biologisk mångfald:

Biologisk mångfald är …” variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.”

Detta är ingen enkel definition, och knappast en vetenskaplig sådan. Vill man vara elak kan man säga att den innefattar allt i naturen (skogar och hav, vargar och skalbaggar, genetiskt unika bestånd av gran etc). Den viktigaste innebörden är dock att begreppet biologisk mångfald betonar betydelsen av variationsrikedom, att vi har ett landskap med många olika naturtyper, olika arter, och en stor genetisk variation inom arterna.

En annan viktigt innebörd är att vi måste bevara alla olika ekologiska processer, t.ex. fotosyntesen i de gröna växterna, nedbrytningen i jorden, pollineringen av våra grödor, och vattenregleringen i skogslandskapet, som vi är beroende av för att få mat, rent vatten och ren luft.

Det är viktigt att tänka på att det finns flera olika nivåer där man kan bevara biologisk mångfald. Olika populationer (avskilda grupper) av samma art kan anpassa sig till olika sorters miljöer eller klimat. Anpassningarna gör att en populations gener är lite annorlunda än generna hos resten av arten. Det är även vår uppgift att se till att dessa speciella anpassningar hos olika populationer bevaras.

Vissa naturtyper, som t.ex. regnskog och lövskog, är också viktiga att bevara för ett stort antal olika arter och populationer. Dessa unika miljöer, som har skapats under tusentals år, stödjer mycket liv och har resurser att tillåta en varierad mångfald. Arterna där har unika genetiska och biologiska anpassningar som är värda att bevara, både för oss själva och för kommande generationer.

Biologisk mångfald är alltså inte EN bestämd mångfald, det är många olika typer av mångfald, eller variation, sammantaget. Ibland beskrivs det lite förenklat som att vi samtidigt ska se till att landskapet består av många olika typer av ekosystem, biotoper eller naturtyper, och att dessa ska bebos av många olika djur- och växtarter, som var och en hyser en stor genetisk variation (d.v.s. att de olika individerna inom arten bär på olika anlag, t.ex. att det finns både blå- och brunögda människor). Det finns därför inte ETT sätt att mäta biologisk mångfald, utan biologisk mångfald måste mätas på många olika sätt.

Biologisk mångfald handlar inte bara om natur som är opåverkad av människan, tvärtom ingår alla de olika miljöer som skapats av människan, t.ex. åkrar, granodlingar, parker, och alla våra tama djur och växter. Att bevara biologisk mångfald handlar alltså lika mycket om att rädda gamla lantraser av husdjur som sällsynta skalbaggar.

Hur många arter finns det?
Det finns uppskattningsvis mellan 5 och 100 miljoner olika arter av organismer på jorden. Av dessa är endast ca 1,5 miljoner namngivna. Många känner vi alltså inte ens till. Den största artmångfalden finns hos insekterna.

Vilka är hoten mot den biologiska mångfalden?
De största hoten mot den biologiska mångfalden är bl.a. biotopförstöring (d.v.s. att arternas livsmiljöer förstörs) och annan mänsklig påverkan. Många organismers naturliga biotoper (livsmiljöer) krymper på grund av mänsklig påverkan, och det är inte alltid som det finns andra biotoper tillgängliga som organismerna kan flytta till.

Även faktorer som jakt och miljögifter kan ha stor påverkan på den biologiska mångfalden. Vår kunskap om olika arters utdöenden förbättras hela tiden, men vi har fortfarande mycket att lära oss om vi ska kunna behålla den biologiska mångfald vi har idag.

Vad gör man för att bevara den biologiska mångfalden?
Vi i Sverige försöker liksom i många andra länder att bevara vår biologiska mångfald både på lokal och nationell nivå. Vi och alla andra länder som skrivit på Konventionen om biologisk mångfald har lovat att försöka bevara den naturliga, domesticerade (tama) och genetiska mångfalden inom vårt eget land. Detta sker bl.a. med hjälp av lagstiftning och forskning inom olika områden. Det sker även förbättringar i och med att myndigheter och företag agerar enligt de olika avtal som Sverige har kommit överens om med andra länder.

Om du tycker att detta med biologisk mångfald är krångligt att förstå så är du inte ensam. Även folk som länge har arbetat med problem som rör biologisk mångfald kan tycka att begreppet är oklart och svårbegripligt. Undertecknad har varit på många möten om biologisk mångfald genom åren, både hos de myndigheter som ska genomföra allt vi åtagit oss i konventionen om biologisk mångfald och hos forskarna vid universitet och högskolor, och frågan kommer alltid: Vad är egentligen biologisk mångfald? Svaret är alltså inte helt givet utan beror på i vilken situation frågan ställs och på vilken aspekt av begreppet man väljer att fokusera på.

Denna text ”Vad är biologisk mångfald” är hämtad från CBM Centrum för biologisk mångfald, www.cbm.slu.se/biodiv.php